Min förlossning av min superstjärna

Vimmsig
Smärtsam
Panikslagen
Långdragen
Spännande

Åkte in på morgonen den 26 e Oktober. Värkarna hade börjat redan kvällen den 25 e Oktober. Stapplade in på förlossningen och hade skitont. Inte alls som mensvärk. Trodde folk var dumma i huvudet om de tyckte det kändes så. Blev undersökt med de vackra bittra orden: Du är öppen 1 cm...suck!

Efter en morfinspruta och lite vila och fnitterpromenad till toaletten så tog jag väl en mils långpromenad i korridorerna, sprang i trappor  och badade.

Finns inte så mycket mer att skriva förutom att jag blev snurrig av lustgas, förbannad på alla förutom frökens pappa då jag tydligen berömde han för att han var duktig. HAHA! 

Efter 18 timmars värkarbete men bara 12 minuters krystvärkar kom vår älskade dotter till världen och som en tapper soldat reste hon sin nacke mot mig och öppnade sina vackra ögon. Kärlek for life! 

Men kan väl säga att det gjorde förbannat jävla ont, fick ryggmärgsbedövningen för sent och den misslyckades en gång. Läkaren fick ta sönder hinnan och vattenavgången var rena helvetet! 

Tur hon är värd allting och att jag vet att nästa gång kommer göra lika ont men vara värt det precis lika mycket!