Har jag berättat då?
Att jag fick en jävla knockout och drog i huvudet i golvet? Status på mig: Hjärnskakning, bla bla bla, du måste äta så det inte händer igen, mer bla bla bla du får inte träna, status på mig efter det: MER RASTLÖS! Så vad gör man då? Well, har man tråkigt kan man alltid ta sitt skräpuppdrag på fullaste allvar och klättra i soporna efter mina nyinköpta linser som jag kastade långt åt helvete, Nu har jag testat den upplevelsen också! Var riktigt spännande att lukta jord och gammal banan! Att jag erkänner detta är ännu tuffare! Sen kan man tala om för sin tatuerare att man vill ha en tatuering på halsen, få höra att man är galen och knäpp, att man inte verkar vara en sån som tatuerar halsen. HERREGUD! Det var en liten not, mer vid örat än halsen. Syns ju knappt ;) Men känslan av att tatuera sig där var däremot nervkittlande. Jag skrattade som vanligt, försökte hålla andan men bröt ut i världens största flin. Han frågade om det gjorde ont, jag sa det kittlades, han idiotförklarade mig. Som att vara hos tandläkaren kan jag beskriva det, UTAN smärtan, som en borr rakt ner i benet utan allt blodbad. Det var över på kanske tio minuter. Och är sjukt nöjd!

D-Pak: I´f i tattoo you on a friday night i´t means i like you
Jag: But, it´s thursday...don´t you like me
D- Pak: eheh eh...ofcourse, haha!


Trackback