De var influensa
Insåg ju ganska snabbt att det inte var en förkylning vi snacka om. Är ju varken täppt, snorig eller hostar! Men med en temp på näramre 40,2 grader, frossa och ont i varenda liten meningslös nerv i denna kropp som resulterade i smärtsamma gråtattacker. Ofrivilliga sådana. Jag brukar ju mest gråta när jag har ont i själen. Min smärttröskel är förvånatsvärd hög och jag är hon som skrattar och tycker det är skönt när man blir tatuerad. Okej, alla har fattat att jag inte är som alla andra jag men lika glad är jag för det! woop woop!
Hade ju planer denna helgen. Nyktra dansplaner, okej, kanske inte jättenyktra men jag skulle testa på hur det var att bli bjuden på en krogrunda mer eller mindre. Nu känner jag dock att den enda dryck jag är villig att ta är.......förvisso...tequila borde få bort smärtan...humhum....Nääää, just det! Ajjabajja Kvinna! Tänk om! Men Daniel spelade på ankan Torsdag-Lördag och han kan ju spela sådär bra så man aldrig vill sluta dansa! Dock kan man inte få allt man vill här i världen...snart är det fyra dagar kvar ;) and i still feel the same!
Jag tror jag klarar det här, trots gråtattacker, JUST för att jag vet att jag kan lita på dig! Att du stöttar mig, att du är stolt över mig och säger saker som ingen annan säger, trots att jag behandlat dig så illa ibland :( Du är min människa! Alla har en speciell människa i sitt liv som man aldrig vill mista och du är just det för mig!
Trackback
