Förmiddagen spenderades med att göra vettiga saker. Så som att cuddla i soffan, äta fetinggod frulle. Slåss med Neven och städa, ha sönder dammsugaren för 320 gången, klaga över det gråa vädret och och och....BÄDDA SÄNGEN!

Påbörjat expriment: Låta Nova sova egen säng som står i vårt rum. HON SOV HELA NATTEN! Till klockan 06 iallafall, förvisso natt i mina ögon fortfarande men jag tror både hon och jag sov bättre än vad vi gjort på mycket mycket muscho länge!

Försöker filosofera mig till vad som skulle vara bra med att vara ensam en eftermiddag/natt och kommer fram till följande: Jag skulle strosa runt i lägenheten, räkna fotsteg, rabbla saker jag måste göra utan att göra dem för att sen glömma dem för att sen komma på dem och bli irriterad över att jag inte gjorde dem. BLI sur och töstäta något onyttigt i soffan för att sen bli förbannad över at jag föll för frestelsen och börja hårdträna. Sträcka en muskel och bli förbannad på mig själv för att jag tog i för hårt. Ta en dusch och förmodligen frysa arslet av mig efter och inte kunna värma mig så efter det lägga mig med en blöt handduk under täcket i sängen för att sen vrida och vända på mig till klockan 05, somna, gå upp 07, gå till dagis för att sen slockna i soffan tills det är dags att hämta liten...wow, vilken insyn i mitt egna trista: JAG KAN MINSANN VARA ENSAM HEMMA LIV alá jag tänker inte visa mig svag! Jag ger upp...vit flagg, jag är en mes!

Sen tänker jag såhär: Jag skulle kunna laga maten preciiiiis som jag vill, MEN, jag gillar hur du lägger dig i. Jag skulle kunna ligga utbredd i soffan och grisa helt ensam , MEN jag tycker om när det är trångt. Jag skulle kunna äta upp allt gott i ren tröst..MEN, jag delar hellre med mig. Jag skulle slippa tjata om att vi ska gå och lägga oss i tid och sura över att du vill va uppe längre, MEN, jag gillar att du har en egen vilja! JAG skulle kunna titta på vad jag vill och inte alls flippa sönder kontrollen mellan reklamen..MEN, jag har börjat gilla hur du bossat över de där småsakerna som innebär att jag måste ge med mig. JAG skulle kunna göra allt precis som jag alltid har gjort det precis som det behagar mig, MEN, jag ÄLSKAR allt det nya...klart som fan jag får ångest över bara tanken på att behöva ta ett steg tillbaka till något jag egentligen inte ens tycker om med mig själv. JÄFLA TOFFEL är vad jag är!

Maten klar, ADIOS!